FEDJE ETT NORSKT FISKEPARADIS
Efter
ett helt års otålig väntan var det äntligen dags
för den årliga norgeresan till Fedje. Tidigare år hade
bjudit på ett fantastiskt fiske på främst havskatt och
bleka, men även flera läckra marulkar hade kommit upp. Sammanlagt
så var vi tio personer fördelade på fyra båtar
som sammanstrålade vid Håby gård utanför Uddevalla
för den vidare färden upp mot det norska fiskeparadiset.
Text och Bild © Björn Karlsson
HUGGVILLIG
HAVSKATT
Väl
framme efter en bekymmersfri resa utbröt en febril aktivitet för
att sjösätta båtar och få ordning på all fiskeutrustning.
En hel vinter utan havsfiske hade satt sina spår och fiskefebern
värkte i kroppen efter den långa resan.
Fiskerapporter från norska fiskevänner som besökt
Fedje veckan innan vi anlände, gjorde inte frossan mindre. Ett mycket
bra fiske hade förtäljts över telefon, framför allt
på havskatt. Vädergudarna visade sig från sin allra bästa
sida och solen sken för fulla muggar medan havet låg nästan
spegelblankt. Helt
perfekta förhållanden för ett givande fiske.
|
Vädret höll sig stabilt under de närmaste tre dagarna och "katterna" var verkligen på bettet. Alla fångade fisk och det var ingen ovanlig syn att flera personer samtidigt drillade fisk. Vi fiskade med utrustning i 12-30 ibs klassen med 300-350 grams pilkar som sänke. Flätlina som huvudlina kom väl till pass och registrerade minsta napp från de ibland försiktiga havskatterna. Ett så kallat Norge-tackel med en upphängare och en släptafs agnade med hela gråsejsfiler fungerade utmärkt. Även en havsfiskebom med ett släptackel med 2-3 krok på var effektivt. Tacklena var knutna av 0,80-1,2 mm lina och krokstorleken var genomgående storlek 8/0. På det sättet försökte vi gallra bort några av de allra minsta fiskarna. Sammanlagt så fångades under de tre första dagarna 406 havskatter. |
 Ett utseende som bara en mor kan älska. Fiskens alltså... |
De flesta av dessa "kissar" returnerades igen för att säkra återväxten. En havskatt är inte speciellt känslig för tryckförändringar och simmar helt oberörd ner till botten efter man släppt den. Det vittnar den upplevelse som Mats Persson från Helsingborg fick uppleva när han under ett vrakfiske i Kattegatt returnerade en havskatt som han ansåg för liten. I nästa nedsläpp nappade glatt samma fisk igen.
Många
havskatter har också bara bitit sig fast i agnet, utan att sitta
fast på kroken. När de väl kommit till ytan har de med
ett leende på läpparna spottat ut agnet och simmat ner mot
botten igen. Men vissa är så agressiva att man kan lyfta in
dem i båten utan att de släpper taget. Största katten
under resan "spöades" upp av Björn Strömberg från
Skövde. Den tyngde ner vågen till 11,1 kilo och krokades på
44 meters djup på en hel gråsejsfile. Denna "turgubbe" har
en kuslig förmåga att locka till sig de största havskatterna.
Hans tio i topp lista över havskatt kan snart ståta med alla
fiskar överstigande den magiska tiokilosgränsen.
 Björn Strömberg med biffig katt på 11,1 kilo. |
MYSTISK PÅSTIGNING
Bland alla kattnapp fick Thomas Hellgren, Varberg, plötsligt en mystiskt påstigning. En sprattlade tångruska var den troliga fångsten trodde han, innan den märkliga skapelsen visade sig i ytan. Tångruskan visade sig vara en marulk på 8,5 kilo. Marulken är ju inte känd för sina kämpatakter precis och bjuder inte upp till något större motstånd. Däremot är den känd för sin ovilja att nappa på sportfiskares krokar. Så en viss glädjedans utbröt i båten för denna mycket udda fångst. Fedje är välkänt för sitt fina bestånd av marulk. Många nät ligger också i sjön just för dessa på middagsbordet så kulinariska fiskar. Dagen efter Thomas marulksfångst var det Per Anders Skoglund från Lidköping och undertecknad som fångade varsin marulk. Dessa fiskar vägde 3,1 samt 3,2 kilo.
 Undertecknad med marulk på 3,2 kilo. |
Att marulken
är svårfångad på sportfiskegrejor beror på
att den ligger blickstilla på botten och lurpassar på byten.
Den är mycket väl kamouflerad och röjer sig inte sin identitet
i onödan. Någon snabbsimmare är den inte med den lilla
propeller den har till svans, utan måste helt förlita sig på
överraskningstaktiken. En marulks kroppsbyggnad består i stort
av ett enormt huvud i förhållande till resten av kroppen. Helt
blickstilla ligger den mycket väl kamouflerad på botten och
dallrar med det lilla agnförsedda fiskspöt framför munnen.
Kommer det en nyfiken fisk för nära sugs den in med blixtens
hastighet i det tandförsedda jättegapet. Toppvikt uppges till
mellan 40-50 kilo och då med en längd vid cirka två meter.
BLEKAFISKE MED FLUG OCH SPINNSPÖN
Att vädret var alldeles
för bra för att vara sant, ändrade sig givetvis snart.
Efter tre dagar med sol och bleke så svängde det ordentligt.
Blåsten tilltog med kraft och solen gick i moln. Allt kattfiske
var nu omöjligt på grund av för stark drift och fisket
ställdes om till blekafiske på grundtopparna runt ön.
Dessa små grundtoppar som vi fiskar blekan på ligger i alldeles
närhet av ön, så där fick vi lite lä för
den hårda nordanvinden. Jiggar
av alla dess olika slag plockades fram ur lådorna och apterades
på jiggskallar mellan 60-80 gram. Utrustningen som användes
var 9 fots spinnspön. Redan första dagens fiske resulterade
i ett flertal fina fiskar runt 6-7 kilo. Fisket bedrevs på grund
och runt dessa på djup mellan 20-60 meter. Blekorna nappade ursinnigt
på alla slags jiggar, men bäst fiskade stora shadar och curly
tails runt 15 cm. Ville man ha stor fisk så verkade de stora shadarna
ha bäst attraktionskraft.
 |