Fedje 2001

Ett tungt hugg nere på botten fortplantar sig i spöt, jag väntar några sekunder innan jag sätter in ett mothugg som resulterar i fast fisk. Spöt svarar upp med en kraftig bugning. Fisken vill inte alls följa med i början men till slut kommer den sakta upp utan något större motstånd. Typiskt beteende för en av havets mest fulsnygga fiskar -nämligen havskatten.

Snart kommer en grymt leende havskatt till ytan med ett utseende knappt en mor kan älska. Den verkar mycket beskedlig där den lugnt ligger och spärrar ut sina stora bröstfenor i ytan. Väl i båten börjar den fatta galoppen och det beskedliga lugnet bryter då ut i ett fullständigt raseriutbrott. Då gäller det att hålla fingrar och tår borta från dom vilt huggande käftarna. Just denna katt på runt åtta kilo får ett ordentligt tag runt min stortå innan jag lyckas sparka mig loss till mina fiskekamraters oerhörda förtjusning.
©Text och Bild: Björn Karlsson


Vi var tretton personer från skilda delar av Sverige som sammanstrålade på den lilla ön Fedje för en veckas havsfiske efter främst bleka, havskatt och olika sorters plattfiskar. Fedje är Norges västligast bebodda ö och är belägen ca 1 timmes bilfärd norr om Bergen. Fedje är känt som "Landsbyn mitt i havet" och har ett invånarantal runt 685 personer. I tillägg till ön finns 124 holmar och skär som omger huvudön. När vi anlände efter den halvtimmeslånga färjeturen från Saevröy tog vårt trevliga värdpar Jan och Mona emot oss på Holmen Café. Båtarna skulle snabbt i sjön bestämdes. En litet problem vara bara att vi inte hade någon ramp, den vi använt tidigare ägdes av en annan öbo. Han hade nu i sin tur blivit osams med den öbo som ägde vägen ner till hans ramp -och den fick vi inte åka på. Jan som inte lider brist på fantasi ringde bort till färjelägret och fixade så vi fick bruka kommunens enorma tilläggningsramp för färjan istället. Vi körde på ekipagen två och två och sänkte ner alltihop med hydraliken. Eftersom det var lågvatten så hade det hela en rätt så kraftig lutning, man var livrädd för att hela ekipagen skulle glida ner i vattnet. Men som tur var löpte allt problemfritt, snart låg båtarna säkert förankrade vid bryggan.

Självklart blev det en provtur direkt, dom hundra milen vi tillryggalagt från Sverige var som bortblåsta. Det gjorde inte saken sämre att hela havet låg som en spegel och solen lyste från en klarblå himmel. Perfekta förhållanden för att göra ett försök på dom yttre grunden efter katt. När vi väl kommit ut var inte fisket på topp, men alla lyckades ändå fånga havskatt. Flertalet av oss gick nog inte in för fisket så hårt, utan njöt nog mest av att vara på havet under så fantastiska förhållanden. Efter ett par resor i rad upp till den stormpiskade lilla ön Röst lär man sig att uppskatta sådana dagar.

Havskatt
Efter en hel natts sömn var vi redo för ett mer aktivt fiskande. Dom största havskatterna kommer oftast upp på grundområdena norr om ön, så där tänkte vi lägga dagens fiskepass. Vädret var fortfarande oförändrat så det väderberoende havskattsfisket fick stå före alla andra spännande arter runt ön. Att söka efter havskatt kan ibland vara ett tidsödande arbete. Det gäller att aktivt söka av alla kanter runt grunden. Om man gjort flera drifter över en topp och inte känt något kan plötsligt drivan efter resultera i att alla på båten står med spända spön.

Bästa tacklet för detta fiske är ett så kallat "Norgetackel". För norska förhållanden där chansen på riktigt stor katt finns knyts det bäst med 1,0-1,2 mm nylonlina. Detta på grund av att man ofta fiskar med stora sejfiléer som agn -och dessa annars tvinnar tunnare lina under upp -och nedvevning med trassel som följd. Den tjockare linan reder sig helt klart bättre under fisket.Vi fick rätt snart utdelning på vårt sökande utmed topparna. Först i början sökte vi havskatten direkt på topparna men där fanns inget. Istället fick vi söka djupare och till slut fann vi dom på ca 40-50 m djup utmed södersidan på ett av dom yttre grunden. Katterna stog mycket koncentrerat på små fläckar så det gällde att hitta tillbaks till rätt plats efter drifterna. Under ett par timmars fiske upplevde vi rena huggsexan när katterna gick till anfall mot våra sejagnade krokarna. Många av dom höll en hög vikt. Tyngst vägde en katt på prick 10,0 kg, fångad av Magnus Nilsson, Vellinge.


Mikael"Hana"Johansson med katt på 8,0 kg

Undertecknad med katt på 9,0 kg

Magnus Nilsson med katt på 10,0 kg


Övrigt fiske
Det är inte bara havskattsfisket runt Fedje som lockar. Det varierande fisket runt ön bjuder även på andra spännande arter. Runt alla holmar och skär som omger ön finns det gott om olika sorters plattfisk, ofta i mycket fina vikter. De dagar vädret omöjliggjorde fiske på djupare vatten tillbringade vi bland skären på jakt efter sandskädda, bergtunga, och rödspätta.För att få ett lyckat fiske på dessa två arter krävs en väl anpassad utrustning som registrerar de minsta smånapp. Ett spinnspö med kastvikt upp till 60 gr och ca 0,14 mm flätlina på rullen. Tacklet bör vara ca 1 m långt tillverkat av 0,30-0,35 mm nylon. För bästa resultat bör en glidbom användas som linan löper genom. Detta för att inte dom otroligt känsliga "plattisarna" skall fatta misstankar när de känner tyngden från blyet. En bra krok är Kamasan B983 Wide Gape Specialist i storlek 6-8. Storlek åtta är den som funkar bäst till bergtungorna. Bästa agnen: räka, borstmask och sandmask.

En dag när vi var inblåsta blev det fisketävling från bryggan, allt för att hålla humöret uppe över det dåliga vädret. Jag och Peter Nilsson tog täten och agnade upp några spön. Dom andra visade inget större intresse så vi fiskade själva första timmen. Det blåste en svinkall nordlig vind, säkert runt 20 m/s. Resultatatet var magert från början, endast ett par småtorskar ville nappa. Till slut kom Göran Enström ner och slängde ut ett räkagnat tackel.

Snart signalerade han med ett skadeglatt rop att han minsann hade en större fisk på gång än våra småskitar. Eftersom vi förr fiskat vid ett flertal tillfällen från bryggan, med mycket klent resultat, trodde vi att det var ytterligare en liten torsk som nappat. När fisken närmar sig ser vi att det är en rödspätta i kilosklassen som sakta glider in mot bryggan. Eftersom vi aldrig tidigare fångat rödspätta från bryggan blev det fortsatta fisket genast mer intressant. Nu blev också dom andra "stugsittarna" intresserade och snart var hela flytbryggan belamrad med folk. Efter en stund kände jag själv en liten försiktig dragning i räkan. Efter en stunds väntan kunde jag kroka en fisk som kändes ordentligt tung.

När den kom inseglandes mot bryggan såg vi att det var en betydligt större "spätta" än den Göran fångat. Vikten fastställdes till 1,790 gr. En del elaka kommentarer om att "stick och köp en lott" och liknande kunde urskiljas bland dom andra tävlingsdeltagarna. Sånt får man bara skaka av sig -och envist hävda att det är ren skicklighet i samband med riktat fiske det handlar om.

Förutom havskatt och plattfisk finns det möjlighet på andra spännande arter runt ön. Tidigare år har blekafisket varit fantastiskt men i år lös dom med sin frånvaro. Vi spinnfiskade av i stort sett varenda topp runt ön utan att fånga tyngre fiskar än på några kilo. Det var heller inte dom mängder vi varit vana vid utan endast någon ströfisk då och då som nappade. Det verkade som blekorna gick på djupet för vi fångade dom flesta när vi fiskade efter andra arter på 100-120 meters djup. En dag hittade "Team Murphys" skeppare Peter Nilsson en liten kant på 120 m djup där det samlats ett stort stim kungsfisk. Vi fick ett helt gäng med fina fiskar under ett par timmars fiske. Fiskarna låg i snittvikt runt ett kilo och avnjöts senare på kvällen i stugan.

Runt Fedje finns också ovanligt stora bestånd av den sägensomspunna marulken, en fisk som inte vinner några skönhetspris, men som är desto mer välsmakande på matbordet. Förr i tiden fick inte en marulk tas ombord på fiskebåtarna eftersom det betydde otur. Nu för tiden har yrkesfiskarna ändrat uppfattning, runt många grund sitter det garn utsatta enbart för marulk. I fiskbilen går den under betäckningen "kotlettfisk" och det norska namnet är "breiflabb". Att den kallas så kan man mycket väl förstå, det är inte mycket kropp förutom det enorma huvudet. Varje år vi fiskat runt Fedje har vi fått fångat några exemplar, så även i år.

Magnus Nilsson drog en på 7,9 kg under ett havskattspass på ett av dom yttersta grunden väst om Fedje. Djupet var runt 50-60 meter och den högg på en gråsejsfilé. Att säga att marulken är en fighter vore en överdrift. Det känns mer som att dra upp en stor tångruska. Men vad den inte har i kämpatakter eller utseende tar den igen på matbordet, där räknas den som en stor delikatess.

Som brukligt när vi åker till norge så samlar vi ihop några hundra var och köpa lite priser för. När vi åker till Fedje har det blivit tradition att ha en avslutningsfest med lite god mat sista kvällen. I år var det enorma berg med räkor som dukats fram av vårt trevliga värdpar. För att få lite extra krydda både under fisket och avslutningsmiddagen har vi alltid en liten prisutdelning i samband med middagen.

Senaste åren har konstnären Göran Nilsson, Herrljunga snidat enormt vackra träfiskar till prisbordet. Dessa konstverk har varit hett eftertraktade trofeér bland oss fiskande. I år hade vi tre inhandlat tre priser för tyngsta fiskarna i klasserna: plattfisk, havskatt och bleka. Själv drog jag in klassen plattfisk med min bryggfångade spätta på 1,790 gr. Priset för störst havskatt tillföll Magnus Nilsson med sin 10 kilos fisk. Blekaklassen var en hård uppgörelse där det endast skiljde några gram till tvåan, men som slutsegrare stod till slut Thomas Petersson från Skövde med en fisk på 4,300 gr.

Läs även Jörgen Larssons reportage om fisket i Fedje (Sportfiske nr 4 1997)
Jan och Mona kan kontaktas på hemtelefon 0047-55164402
Telefonnummer till Holmen Cafe 0047-56164233

Faxnummer 0047-56164232

Hem | Bildgalleri Fedje