Utan förvarning kommer det brutala hugget. På en hundradels sekund kröker sig spöt till bristningsgränsen. Linan rasar ut från rullen. Desperat försöker jag sätta in ett mothugg. Detta medför endast att rullen töms snabbare. Av ohejdad vana trycker jag dit tummen på spolen. Ett ödesdigert amatörmisstag som endast resulterar i en svidande och skinnflådd tumme. Samtidigt som den urstarka fisken spottar ut vobblern i ett mäktigt hopp, försvinner den i en kaskad av vatten. Lamslagen tittar jag ut över den nu blanka vattenytan. Långsamt börjar jag förstå att jag just fått stifta en första rå bekantskap med Nassersjöns gladiator - nilabborren.

Text och foto: © Björn Karlsson

Äventyret börjar redan i Assuan
Efter flera månaders noggrant planerande sammanstrålade vi på Köpenhamns flygplats med Ulrik och Fredrik från Sveriges Television. Vårt mål var den omtalade Nassersjön i Egypten. Under en vecka skulle vi filma in ett avsnitt för den populära tv-serien Vildmark Fiske. Med spö och kamera skulle vi bege oss på afrikansk abborrsafari efter en av världens största sötvattenslevande fiskar - den beryktade nilabborren.

Om vi trodde att äventyret skulle börja först när vi steg på fiskebåten så bedrog vi oss. Det började nämligen redan när bussresan från Luxor gick av stapeln till Assuan. Den färden glömmer man inte i första taget. Resan började i dagsljus, men solen försvann snart och det blev kolmörkt. Med beväpnad eskort studsade vi fram som värsta biltjuvar på de dåliga vägarna.

En liten extra krydda var när man fick mötande trafik - och det hade man i stort sett hela tiden - då stängde chauffören av helljuset. Så långt var allt frid och fröjd. Men det som satte den extra piffen på tillvaron var att det tyvärr inte fanns något halvljus på bussarna. De mötande chaufförerna gjorde likadant och sedan var allt svart tills vi hade passerat varandra. Mycket spännande måste jag säga. Till slut kom vi i alla fall fram välbehållna till hotellet i Assuan. Morgonen därpå skulle vi transporteras till de väntande båtarna.

Bellman håller emot för att inte huvudet skall slå i taket under den guppiga resan.

Billigt och dyrt bland Assuans bazarer
Eftersom vi hade ett par timmar på oss så beslöt vi oss för att ta en tur i stan och shoppa lite i assuans välkända basarer. Självklart var vi tvungna att köpa med oss lite exotiska kryddor hem. Strömberg shoppade vilt i en av de första kryddbodarna. När den slipade försäljaren var klar med honom hade han köpt en rejäl påse med allsköns kryddor. Mest afrodisiaka, tror jag. Vi andra avböjde vidare köp eftersom vi sett vilken tid det hade tagit innan Strömberg slapp ur försäljarens klor. När vi några minuter senare promenerat ett kvarter bort kommer det plötsligt en egyptier framrusande till Jörgen och ropar.

- Hej! Jörgen min vän, kul att se dig igen. Helt förbluffade undrar vi andra vad som stod på. Det visade sig vara ytterligare en kryddbodsägare vid namn Ashraf som Jörgen träffat under sin förra resa. Anledningen till att han inte berättad att han redan hade djupa försänkningar i den egyptiska kryddbranchen, var att han glömt av var kryddkillens bazar låg. Han såg inte den minsta chans att någonsin hitta tillbaks igen. Att vi bara efter ett par minuters vandrande i de myllrande gränderna skulle stöta på honom var rena undret.

Jörgen "Spicy" Larsson tillsammans med den givmilde och skojfriske bazarägaren Ashraf

Genast blev vi inviterade till Ashrafs affär där vi blev bjudna på te och juice. Självklart passade vi andra på nu och handlade det vi ville ha. Jag måste säga att killen var rena undret av gästvänlighet. Att han även var en stor skämtare gjorde bara att vi gillade honom ändå mer. Efter en timme i butiken hade vi handlat det vi ville ha. Nu var det bara det att Ashraf vägrade ta emot betalning. Om vi var Jörgens vänner så var kryddorna gratis. Efter fruktlöst dividerande blev vi helt enkelt tvungna att ta emot gåvorna. Även om det kändes pinsamt, så fanns det en poäng. Strömberg hade ju fått betala dyrt för sina kryddor. Det hela gav upphov till en del goda skratt på vägen tillbaks till hotellet. Strömberg mumlade något om att vi andra genast borde söka upp närmaste kiosk och köpa oss var sin lott. Förbannade turgubbar, muttrade han.

En av Lake Nasser Adventures välanpassade fiskebåtar.