Norgeresan till Saltströmmen 2000
 
Det började redan på onsdagen den 9/8 då Patrik skulle komma med den ny tillverkade transporttuben för spöna. Han ringde före och frågade:
- Är du bra på Ambassadör rullar?
- Nja sådär varför undrar du det?
- Min ena rulle har sagt upp sig den slår inte tillbaka när man har fri kopplat den.
- Ta med den så får vi se vad vi kan göra.
Det visade sig att den var full med salt ifrån förra resan den hade blivit bort glömd i lådan. Efter lite putsande och nytt fett vart den som ny nästan.

Torsdag 10/8
Det var en ganska händelselös dag handlade lite mat och plastpåsar som skulle med. Patrik tankade upp dunkar och laddade med snus, cigaretter och hämtade trailern. Nu började resfebern infinna sig.

Fredag 11/8 Resdagen
Efter en del beslutsångest med packningen blev jag äntligen klar.
Patrik kom ca 19,30 vi drack lite kaffe sen började vi packa alla dessa saker som skulle med.
Båten och bensinen plus frigolitlådorna (som vi hoppades fylla med fisk) hade Patrik redan lastat. När vi äntligen kom i väg vid 21 tiden kom vi ca 1 mil sen började ett svagt vinande?!
Första stoppet efter 2 mil vid Gävle bro efter en stunds letande och funderande fyllde vi på olja i växellådan sen dundrade vi vidare.
Lördag 12/8 ca klockan 12,00
Efter ca 15 timmar åkande var vi på fjällen vid Norska gränsen, vilka vyer! För en som aldrig har varit längre norrut än Lycksele så är vidderna på fjällen magnifika. Junkedalen inte att förglömma. Otroligt vackert!! Nu var det bara två timmar kvar. När vi kom ner i Saltdalen åkte vi längs med en älv som vi senare fick namnet på, Saltdalsälven. Med otroliga flugfiskesträckor och klart vatten. När vi hade passerat några bergsryggar var vi framme i Tuv vid Saltströmen.
Incheckning och urpackning omedelbart vid framkomst. Det var strålande väder så vi måste bara testa fisket! Det var ju inte dom bästa ramper man sett men vi tog det lugnt så det gick bra. Båten var i vattnet grejerna var inpackade så det enda som återstod var på med overallerna och ta med fiskeutrustningen sen ut i fjorden. Efter en del letande och åkande gav vi opp vi hade fått 6 eller 7 små torskar!? Nåja men i morgon skulle vi vara piggare och mer laddade för att få ett mer koncentrerat fiske. När vi kommit i land och rensat fisken hämtade jag spolslangen och Patrik skulle hämta en hink. Ups ingen kollade filéerna !! Om man inte räknar med trutarna för dom hade full koll och försåg sig gladeligen. Efter den incidenten filéade vi inomhus. Inte nog med att vi hade glömt båtspöna, jag hade glömt limporna hemma, så det vart till att handla före kvällsfikat.
Söndag
När vi kom iväg ut med båten tog vi en rövare. Hade läst någon stans att utanför fjorden på sandbottnar mellan 5-20 meter kom torsken upp och jagade småfisken. Vi hade nog lite tur för på någon timme fick vi en halv låda med torskfiléer plus några koljor. På vägen hem hade strömmen (tidvattnet) vänt och var på väg in. Vi stannade till och prövade sejfisket. Placerade oss där Patrik och hans kompisar hade fiskat föregående åren. Kände några stora (trodde jag ja ) men fick inte upp några tyvärr, så vi flyttade en bit. Hoppsan nu fastnade det något större på kroken! Efter ca 15 min eller något sånt (man vet inte så noga när man håller i spöt) kom det upp en bamsing på 16,5 kilo min första! Något mallig, Patriks största sej hittills var på bara 15 kilo. Vi blev naturligtvis kvar där ett bra tag och tog sex sejar till. Den minsta på 4,2 kilo. När filéandet var klart blev det en snabbfika, sen sängen. Men det var inte så lätt att somna, när det pirrar i kroppen och man helst vill sitta i båten och fiska.

Måndag 14/8
Mulet och regn men det stoppar ingen som är sugen på fiske. Vi åkte omkring inne i fjorden och letade torsk men dom vart varken många eller stora. Men skymningen och inströmmen närmade sig . vi var där redan när vattnet vände och började fiska. Patrik putsade sitt person rekord med ett halv kilo till 15,5 kg. Det blev 8 st sejar den här kvällen.Man får inte ha bråttom i säng när man får fisk med lite storlek på. Det tar sin lilla tid att rensa och förpacka först i påsar sen i lådor. Så det blev sent i säng. Nu kändes det i kroppen att man var otränad på dom här rörelserna. Vi låg och pratade om det osannolika fisket, men vi somnade rätt snart.

Tisdag 15/8
Mulet, regn och blåst!
Det blev en tur till Bodö idag. Vi tittade på lite båtar i hamnen och letade på en affär som hade fiskeutrustning. Tänkte att vi skulle ersätta dom glömda båtspöna, men det var inte lätt. I Norge har man lite högre priser så det billigaste vi kunde hitta kostade ca sjuhundra norska. Men försäljaren ville att vi skulle köpa ett för ca tolv hundra det var lite för dyrt med tanke på att vi hade båtspön hemma. Så vi struntade i dom så länge. Vi stannade i den lokala livsmedelsaffären på vägen hem. Måste fylla på med lite mat och godis, men hoppsan en hylla med fiskeredskap. Och framför hyllan står en tunna med spön. Tro det eller ej, där står två båtspön till lagom extrapris. När vi kommit tillbaka och fått ätit lite ville vi prova fiska trots blåsten. Men blåsten och strömmen i kombination gick det inge vidare att fiska och fisken trivdes nog inte den heller, så det blev en kväll i land. Vi satt oss nere på bryggan med varsin öl. Och delade fiskehistorier med några andra svenskar som också var där för att fiska.
Onsdag 16/8
Lite lättare moln täcke och enstaka skurar.
Vi började fisket i strömmen på förmiddagen men fick bara några små sejar. Dom var lagom storlek för oss två till lunch. Senare på eftermiddagen åkte vi in i en bifjord och skulle pröva få lite torsk. Men det var samma visa där, några enstaka små torskar. Vi hade ändå turen med oss, vi fick sällskap av sju tumlare som vi kunde titta på ganska länge. När vi flyttat oss dröjde det inte länge innan dom var i närheten igen. Och som vanligt var det bara att tålmodigt vänta tills skymningen och försöka ta dom lite större sejarna. Det är konstigt vilket tunnelseende som inträffar när man fiskar stor fisk. När vi har suttit där i båten sena kvällar och nätter märker man inte regn kyla eller mörker. Man har bara fisket i fokus hela tiden. Det blev bättre den här kvällen, hela elva stycken, plus en skaplig torsk.Så det blev som vanligt en sen kväll, varsin öl filéa och packa. Nu började folk på kampen undra för vi var dom enda som fick stor sej och det var bara vi som fiskade på kvällar och nätter. Men vi avslöjade bara lagom mycket, för det var ganska skönt att slippa trängas när det blev mörkt.
Torsdag 17/8
Lätt molntäcke.
Eftersom vi inte hade fått något bra med torsk inne i fjorden, bestämde vi att åka utanför där vi fick lite grann förra gången. Där ute var det nästan spegelblankt bara lite svag dyning från föregående dygn. Vi fick skapligt med torsk första halvtimmen, sen dog det ut. Vi beslöt att testa lite djupare vatten ca 80 meter. Efter en kvart en kolja sen tvär dött. Åkte till vikar, uddar och grynnor för att hitta lite torsk, men bara någon enstaka här och där. Vi fiskade oss inåt i fjorden för att slutligen hamna vid strömmen, som vanligt när det blev kväll. Och det blev våran rekordkväll med 18 st sejar! Den natten tog det ganska lång tid med filéandet. Så vi kom inte i säng förrän vid niotiden på fredagsmorgonen.

 

Fredag 18/8
Sov nog lite för länge, vi kvicknade till vid tvåtiden på eftermiddagen. Tog det lugnt packade lite och åt. Sen började bekymren, vi hade ingen plats för mer fisk! Efter lite vånda att inte kunna fiska sista kvällen fick vi en ide. Det var en familj som var där för att fiska, som det inte blev något vidare resultat för. Vi hade träffats och pratat flera gånger sista dagarna. Så vi erbjöd pappan eller pojken att följa med sista kvällen och att dom fick fångsten. Men dom hade för dåligt med kläder och utrustning. Så vi erbjöd dem ändå att få ta fisken som blev den kvällen. Det var ett uppskattat förslag. Vi småsprang upp till rummet och började packa upp det nödvändigaste, sen bar det av som vanligt. Det blev inte så många och jag tror vi tappade fler än föregående kvällar. Men en sak är klar, det var en av dom roligaste kvällarna. Vi fick varsin riktig fajt den kvällen. Patrik putsade på sitt personbästa till 19 kilo. Det var en nöjd fiskare som senare poserade.

Men jag blev inte heller utan stor fisk. Efter en hård fajt på ca 25min kom belöningen i båten. Den vägde 20kilo! Efter att ha fått två sådana fiskar är man nöjd även om det inte blev så många. Men det blev ändå 11stycken så det måste vara mer en godkänt.Det blev mycket fotande och prat innan vi kom i säng. Som vanligt sov vi lite för länge, så efter frukost blev det full fart. Tog upp båten, packade fiskeutrustningen och lastade fisklådorna i båten. Vi rullade hemåt prick klockan tolv. Det var inget höjdarväder, ömsom regn ömsom sol, men lite eftermiddagsfika och paus i fjällen hann vi med.Ve och fasa inget kaffe! Vi hade glömt att fylla termosen innan vi åkte. I ren besvikelse var vi utan ända tills vi kom till Umeå. Sen var resterande vägen hem betydligt lättare, efter varsin ubåtsmacka och ett par muggar kaffe.

Jag vill avsluta med att tacka Patrik för ett fiskeminne för livet.
Berättelsen nedknattrad av Hasse Sjölund.

Rapportsidan | Hem