På djupet med Knut Bertheussen
När stormen inte vill avta och den första fiskeveckan börjar närma sig sitt slut börjar goda råd bli dyra. Femdygnsprognosen ser mer än dyster ut. Ortsbefolkningen säger att de aldrig har upplevt något sämre väder för årstiden. Det blir ju inte bättre av och förbanna sin otur, men med tanke på att vi under stor möda fiskat upp och forslat med oss flera hundra kilo makrill till vårt tilltänkta djupfiske börjar tålamodet tryta. Självklart är det Roffe som till slut fixar fram lösningen.
- Jag ringer till en av mina kompisar som är yrkesfiskare och frågar om han vill köra ut er på djupfiske med storbåten istället, föreslår han.

Snart är allt klappat och klart. Morgonen därpå kliver vi ombord på Knuts Bertheussens yrkefiskebåt som ligger stationerad vid Engenes hamn. Efter några hårresande skräckhistorier om håkäringsfångster han tidigare gjort på långlina är vi snart på väg. Till vår stora förvåning har vädret, mot alla odds, stabiliserat sig. Till och med solen kommer fram.

Vi hinner knappt få fiskegrejerna i ordning innan Knut slår stopp på maskin. Bara några stenkast utanför hamnen är det redan 450 meter djupt.
- Det är bara att släppa ner, här är det bästa stället, ropar Knut från styrhytten.
 

Djuphavsfiske utanför Engenes
 

Tyvärr är inte fisken på humör. Endast några lubbar är det klena resultatet när dagen närmar sig sitt slut. Efter en hel veckas storm och ösregn njuter vi ända av fisket i det vackra vädret. Inramningen av mäktiga bergsmassiv och snötäckta fjälltoppar är som taget ur en sagobok. När solen börjar sänka sig bortom horisonten får vi äntligen utdelning.

Det är Peter Söderlund som under stort jubel drar en birkelånga på 5,7 kilo. Birkelångan eller blålångan som den också kallas är en djupvattensfisk som lever på djup mellan 350-500 meter, men den kan även påträffas ända ner till 1 500 meter. Maxvikt uppges till cirka 30 kilo. Den liknar vanlig långa, men skiljs genom färgen, de större ögonen, den mindre skäggtömmen samt den starkt avsmalnande stjärtspolen.


Peter Söderlund med nyfångad blålånga på 5,7 kilo.

Som en perfekt avslutning på dagen stannar Knut över ett stim gråsej på vägen in. Vi fiskar av oss med bom och vobbler några timmar. De av oss som inte upplevt sejens urkrafter tidigare får nu känna på de urstarka rusningarna när de drar iväg så det skriker i rullarna. Några av sejarna stryker tiokilos-strecket, men de flesta håller en medelvikt runt 6-7 kilo.

- Kom upp nästa år så skall jag köra ut er till eggakanten på storuer och blåkveite, lovar Knut innan vi tar farväl av den genomtrevlige yrkesfiskaren på kajen.

 

Tumlarna visar vägen
Dagen därpå är ordningen återställd igen. Det fina vädret från dagen innan har återigen förbytts mot piskande vindar och skummande vågor. Eländet fortsätter i flera dygn. Tyligen inverkar ovädret negativt på fisket, för hur vi än kämpar blir resultatet detsamma. Torsk, plattfisk, havskatt och andra arter lyser med sin frånvaro. Hjälpen kommer till slut från oväntat håll när det plötsligt dyker upp ett gäng oblyga tumlare runt båten. De kalasar på ett sillstim som de jagat upp till ytan. Under sillen går både torsk och sej i fint format. Snart står alla med djupt böjda spön och drillar fisk. Peter Söderlund från Tibro passar på att höja sitt personrekord med många kilo. Efter en hård fajt kan han väga in en prakttorsk på hela 21,0 kilo.

Peter med personligt torskrekord på 21,0 kilo.


 


Hem

Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4

Fiskereportage Andörja 2001 | Fiskereportage Andörja 2002

Fotogalleri och fakta | Vart bor man?